Direktlänk till inlägg 28 oktober 2010
jag kom precis på att börja tänka på en sak,imorse när jag satt och snackade med marcus,så frågade han mig om jag fortfarande tänker mycket på linus och mika(linus är en killkompis som va som en storebror för mig som dog i cancer för inte alls längesedan,och mika va en jävligt nära tjejkompis som tog livet av sig 2009)
och saningen är det att ja det gör jag,inte så mycket linus faktiskt,för det var jag ju ändå ganska förbered på,plus att jag snackade inte så extremt mycet med han den sista tiden,iaf inte varje dag.
Men mika var det helt annat,vi snackade varje dag,varje morgon hade jag ett sms från henne,eftersom hon vaknade tidigaren mig på morgonen,och minst en gång i veckan ringde och och väckte mig för hon mådde dåligt mitt i natten,visst att man va trött i skolan sen,men man ångrar precis inte att man snackat halva natten,man ångrar inte att man hjälpte henne att må bra,men sen gick det för lång det var inte bara n gång i veckan hon väckte mig,utan det va nästan varjenatt.och det hemska var att jag kunde inte få henne glad,min skola blev jobbig förjag hade inte den energin jag fick som när jag visste att hon var glad.
sen gick det någon veckas tid och den mika jag kände innan försvan mer och mer nästan så en del av henne försvan varje dag.tillslut började hon med droger,och saer för att skada sig själv,hon sa att det var för att glömma allt annat,men jag tog det som ett srik på hjälp,och jag gjorde seriöst allt jag kunde för att hjlpa henne helatiden,men det va svårt eftersom jagsvärde på att inte säga till en vuxen,tiden gick och vi snacka helatiden men träffads dock inte så jätteofta mer.
sen fick jag veta att hon lå på intensiven,och chansen att hon skulle överleva fanns egentligen inte ens från börrjan,men den lilla chansen som fan blev bara mindre och mindre.tillslut ringde linus mamma och berätta vad som hade hänt,det va dom värsta sekunderna i mitt liv.
dagarna gick och jag fick inte ens gå på begravningen.
nu mer än ett halvår efter kan jag fortfarande vakna mitt i natten och inbilla mig att den ringer och att det står mika på skärmen,eller att jag sitter ensam på kvällarna i fönstret och kollar upp mot himmlen och tänker på att om jag inte kan se dom som dött,då e det inte helt säkert att dom ens e i himmlen och änu mindre chans att dom ser mig,
men just DÅ slår tanken en att bara för att det inte syns behöver det inte betyda att det inte finns,för du kan inte se någon du saknar men du kan fortfarande tänka på den!
Det e inte meningen att ni behöver fatta det jag skrev på slutet men...ni kan iaf försöka:)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 | 28 | 29 |
30 | 31 | |||
|